Ansedel Sven » Rasmusson Sandström

Levnadsbeskrivning

Född 1746-02-19 i Tegen u. Bandene, Färgelanda (P) [1] .
Morgongåva 30 lod, giftemålet på Bjurhult.
Död 1797-07-16 [1] .
Dödsorsak: Vattsot
Klockmakare och Mästersmed
Sven, som var klockmakare och mästersmed, har tillverkat klockor till Färgelanda, Ödeborg och Torps Kyrkor. Han gjorde en klocka till Länsstyrelsen i Vänersborg som tyvärr förstördes vid en branden 1834. På Surnås lär finnas en av Sven tillverkad klocka.

En historia om Sven handlar om hur det kom sig att han donerade klockan till Färgelanda kyrka. Bakgrunden är att kyrkoherden besökt Sven och klagat på att det gått alldeles för lång tid sedan han senast tog nattvarden. Sven försökte slippa kyrkobesök, genom att skylla på att han saknade lämpliga kläder, att han hade lång väg till kyrkan och att han skulle bli utskrattad för sitt fula koppärriga ansikte när han väl kom dit, men fick till slut falla till föga och lova att besöka kyrkan. Vid nästa julotta möttes kyrkovaktaren av en förskräcklig syn, enligt berättelsen i kyrkans vapenhus, men enligt kyrkorådets protokoll i prästgårdens drängstuga. Där syntes i vilket fall i det dunkla ljuset från hans lykta en anskrämlig figur klädd i trasor, försedd med horn på huvudet och klövar på fötterna och med gnistor sprutande ur munnen. När kyrkovaktaren hämtar kyrkoherden medtager denne rejäl belysning och sådana böcker som är lämpliga att medtaga vid dylika möten. Prästen läser nu upp några lämpliga stycken och vågar ta sig en närmare titt på besökaren. Då avslöjades att det var den gode Sven som hade spökat ut sej. Han dras nu inför sockenstämman för sin eskapad. Den 25 mars 1783 beslutar sockenstämman att han ska erkänna sitt brott och lova bot och bättring samt böta 1 Riksdaler Banco 32 Skilling Specie. Vid nästa sockenstämma infinner sig Sven personligen med biträde av jägerifiskalen A. M. Wall och denne hävdar att Svens upptåg ej var brottsligt och att denne därför inte ska behöva betala några böter, vidare hotar han att överklaga ett ev. beslut om böter till högre ort. Diskussionen tar sig härvid en ny vändning och man överväger till och med att man ska dra ett streck över Svens uppträde, men detta anser jägerifiskalen är att gå för långt och han får stämman att besluta att endast stryka böterna. Sven skulle så ha dömts att sitta i straffstock i tre söndagar, men sluppit detta genom att lova att göra en klocka till Färgelanda kyrka. Enligt protokollen är det i stället så att han den 6 januari 1786 erbjudit sig att förära kyrkan ett väggur, av honom själv förfärdigat, under förutsättning att församlingsborna förfärdiga fodral, beslag och målning. Församlingen tackade med glädje ja till erbjudandet. Sven lär ha yttrat att uret skulle överleva tre kyrkor. (Färgelanda kyrka har sedan dess bytts ut en gång, och uret lär finnas kvar). Den 31 oktober 1792 uppsätts på Svens begäran av sockenstämman en skrift i vilken hans sällsynta insikt och berömliga förtjänst i "urmakerivetenskapen och konsten" anmäls in för "högrespektive Konungens befallningshavande" och någon hedersbevisning föreslås från "högrespektive ort".

Faddrar: Soldat Nils Sandström. Soldat Oluf Bangren. Hustru Ingärd Jönsdotter. Piga Kerstin Persdotter.